Dessa mornar då hela världen är vit av dimma och dessa eftermiddagar när solen strålar genom träden och färgar varendaste endaste löv gult, grönt eller rött. Det kan väl vara det vackra med hösten, men i övrigt känns det bara som en lång väntan på vintern. 

På dagens idrottslektion fick vi en varsin karta och sprang ut i skogen på orientering. Och som vanligt är jag väl en av de få som faktiskt älskar den sporten. Jag och Linn följdes åt genom trånga skogar, uppför branta backar, över djupa diken och mellan orangea kontroller.  Slutspurten blev en jävla spurt när vi snubblade över färska björnspår mitt i banan och var rädda att hamna emellan mor och barn. Mer drama än så har det inte varit idag. Jobbade med vår tidning på media, lagade och åt världens godaste pasta som erica lärt mig, stressade iväg på träning och landade till sist i soffan framför room service med mamma.