stress stress stress = något som jag rå-hatar och som mer eller mindre har styrt mitt liv i perioder sedan 2013. Och eftersom jag aldrig riktigt har tagit tag i det utan bara fortsatt att öka pressen på mig själv, planera in mer och mer och ignorerat hur jag mår så har det ju knappast blivit bättre. Den här våren och sommaren har nästintill tagit kol på mig, även fast den har varit fylld med sjukt roliga grejer (alla studentfester, magaluf, nya och gamla vänner, massor med fotboll, två roliga jobb, vardagliga äventyr m.m.). Jag hade nog behövt lite mera lugn och ro emellanåt, och kanske inte jobbat en heltid + en halvtid (dryga 60h i veckan) den här sommaren. För på senaste har jag varit trött. trött-trött-trött hela tiden varje dag. Det spelar verkligen ingen roll om jag sover 12h eller 8h.

Tillsammans med mamma och pappa kom jag härom kvällem fram till att den här tröttheten som inte går att sova bort, magbesvären, ljuskänsligheten, energilösheten, svårigheten att hantera krav och tidspress och att jag blivit så lättirriterad (som de tyvärr får stå ut med varje kväll stackarna) faktiskt är symtom av utmattningssyndrom.

Något som jag måste ta tag i, på riktigt. Därför tänker jag ta det sjukt l-u-g-n-t den här hösten och bl.a. sluta planera varje vecka/dag/timme/minut, börja med att endast jobba halvtid, pausa bloggen (som egentligen varit pausad i 3 månader redan hehe..), göra saker jag mår jättebra av och försöka leva lite. Hade så länge! /en inte så pigg fridus zzZzZZzZ