STOLTHET & FÖRDOM utkast
Jag har läst Stolthet & Fördom som Jane Austen skrev runt 1796, då med namnet ”Första intryck” men den avvisades direkt och utgavs i en bearbetad version med nytt namn 1813 istället. Det är hennes största och första roman som enligt många är hennes mästerverk. Hon levde kanske det mest händelselösa livet i litteraturhistorien men har nu tre av hennes verk med på klassikerlistan.
Redan i tonåren skrev hon mer eller mindre bearbetade romaner för att roa familjen och sig själv. När hon var 20 år blev hon författare till yrket, vilket var ovanligt och svårt för kvinnor vid den tiden. Därför valde hon att till en början skriva under pseudonym. Många kvinnor och män valde att skriva under ett annat namn eller signatur under 1800-talet. Det hade störst funktion hos kvinnorna som genom att ta det stora steget ut i offentligheten egentligen stred mot den kvinnliga normen där de förväntades hålla sig i bakgrunden och verka i det tysta. Men med hjälp pseudonym kunde de vara författare samtidigt som de behöll sin kvinnlighet.
I Stolthet & Fördom skildras medelklassens kvinnovärld. Den är avskärmad och instängd. Som kvinna skulle man kunna uppföra sig, konversera och vara behaglig i männens närvaro. Den enda uppgift som tilldelades kvinnan var att bli gift och sköta hushållet – inget annat.
Men Elizabeth, huvudperson i den här boken, vill mer än så. Hon är stark, modig, intelligent och vågar stå för vad hon tycker utan att bryta mot reglerna. Det är hon som står för stoltheten i den här boken.
/FILMKLIPP/
Hon är för övrigt min favoritkaraktär, näst efter Mr Bennet, pappan. Han håller sig lite i bakgrunden och bryr sig inte så mycket om alla strapatser. Och med hans sarkastiska, sköna humor blir han totalt överlägsen hans fru (inte på ett dåligt, nedvärderande sätt, hon märker det inte ens).
Hon, Mrs Bennets, har ett enda mål i livet – att få sina fem döttrar gifta. Därför blir hon överlycklig när hon hör om Mr Bingley som flyttar in i närheten och planerna om att han ska gifta sig med deras äldsta son är i full gång.
Elizabeth träffar under tiden mannen som ansvarar för fördomarna i boken – Mr Darcy. Han är rik och butter utan vidare medkänsla. Men han fångas ändå av Elizabeths frimodighet. Hela proceduren mellan Elizabeth och Mr Darcy består av familjer och släktförbindelser som betyder mer än vad paret själva tycker och känner. Men Mr Darcy inser snabbt att kärleken är viktigare än hans höga ställning och de båda får tillslut nog och tar saken i egna händer. På det sättet liknar de dagens människor.
Det finns fler sätt som karaktärerna känns aktuella på än idag. Som könsrollerna tillexempel, i Austens böcker är kvinnorna mycket starka och drivande. Hon fokuserar inte lika mycket på männen, som är snälla, roliga och beskrivs som den ideala livspartnern.
Könsrollerna kom till under 1800-talets urbanisering och industrialisering. Innan dess härskade idén om att det egentligen bara fanns ett kön: mannen. Kvinnan var helt enkelt en outvecklad och inkomplett version av mannen. Men under 1700-talets upplysningstid började man förstå att kvinnor och män kanske var lika mycket människor och behövdes lika mycket ändå. Det var samtidigt som det offentliga och det privata livet delades upp och kvinnans roll blev i hemmet medan mannens blev i arbetet och det sociala livet.
Den här boken utspelar sig och skrevs i ett heteronormativt samhälle. Det innebär att normen för människornas sexualitet är heterosexualitet. Det innefattar även att män förväntas bete sig maskulint och kvinnor feminint.
Homosexualitet var förbjudet under den här tiden av såväl kyrka som stat. Men jag har inte sett att det ens nämns i boken, varken som något dåligt eller bra.
Våldtäkt var ett brott mot allmän ordning. Det var inte för kvinnans rätt över sin egen kropp, utan egenskapsbrott mot make eller fader. Åter igen ett exempel på patriarkat.
Jane Austen var en väldigt självständig och målmedveten författare som växte upp på landsbygden under 1700-talets slut och tidigt visste vad hon ville och kunde prestera litterärt. Hon uttryckte i ett brev att ”3 eller 4 familjer på landsbygden är precis det rätta att arbeta med.” Så hon sökte aldrig någon utbildning eller litterär bekantskap, utöver hennes bildade familj och vänner som ansåg att böcker var något av det nödvändigaste i livet.
Hon var heller inte intresserad eller engagerad i politiska händelser. Hon skrev bara om den lilla värld hon visste något om. Trots att hon skrev under ett av de oroligaste skedena i Europa märkets inte mycket av de pågående upproren och revolutionerna i hennes böcker. Händelser som den industriella revolutionen, franska revolutionen och Napoleonkrigen påverkade inte hennes författande särskilt mycket trots att England ofta var involverat. Det närmsta hon kom krigen var när två av hennes bröder utbildade sig inom det militära. Genom dem och familjerna de bildade fick hon också en liten inblick i ett annat slags liv, men resterande hämtades direkt ur hennes eget. Och det var tack vare att hon kände till den världen så pass bra hon kunde genomskåda allt och alla med ironi och skicklighet, och det var denna klarsyn som gjorde henne så berömd.
Trots att Realismen började 30 år efter att Austen hade skrivit Stolthet & Fördom anser jag att boken hellre tillhör den epoken, än den då dominerande romantiken. Hon försökte liksom aldrig försköna eller göra världen mer spännande än vad den var genom att lägga till dramatiska eller överdrivna komponenter.
Det tydligaste skälet till varför hon bör klassas som realist är att hon graderar karaktärerna utifrån hur mycket pengar de har. Varje gång hon introducerar en ny karaktär så beskriver hon hur stor förmögenhet den har eller hur mycket den tjänar om året. Fina titlar och stora rikedomar är viktigt i boken. Det var det som gav folk olika befogenheter (rättigheter). Detta klassamhälle (som även rådde i verkligheten under den tiden) är ett av två grundteman i boken där Austen beskriver den tidens medel- och överklass i England.
Det andra grundtemat är patriarkatet (samhället där män har störst inflytande och makt) som lever kvar än idag. Feminismen jobbar med att ”krossa patriarkatet” för att uppnå kvinnans likställighet med mannen. Den här boken skrevs efter 1700-talets upplysningstid där tankar om jämställdhet växte fram och det var då man kan säga att feminism föddes.
Redan i första meningen avslöjas bokens realism då klassamhället och patriarkatet tas upp. ”Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru”. Hela bokens innehåll beskrivs egentligen precist i denna första mening, utan att man har en aning om det när man börjar läsa.
Skönhet är precis lika viktigt som det är idag i den här boken, både för kvinnor som män. När systrarna Bennet talar om Mr Bingley säger Elizabeth, huvudpersonen, ”Han ser bra ut också, vilket är en mans skyldighet, om han möjligtvis kan.”
